nejnejnej!

På senare tid har vi här hemma intresserat oss lite för priser på radhus och större bostadsrättslägenheter (med uteplats) Detta främst i vår nygamla hemstad, Västerås. Dessutom är ju hemnet-porr i allmänhet alltid kul! Vad man först börjar undrar lite över är varför vissa objekt bara ligger kvar, kvar och kvar på bostadssajterna. Med samma, samma och samma utgångspris i månad efter månad efter månad!? Om ett halvslitet radhus med utgångspriset 1.750 000 kr inte röner intresse, är det inte dags att sänka utgångspriset då? 

Ännu nyfiknare blir man ju om det finns intressenter som har lagt bud under utgångspriset. Om detta är det dock väldigt tyst, bolåneexperter och företrädare för Mäklarsamfundet får ju ofta stå i TV och upprepa sina mantran om att ”marknaden och efterfrågan styr”, men man börjar ju tamejfan undra om det inte är penningstinna mäklarfirmor som faktiskt tystar ner att många objekt knappt säljs för utgångspris, varför står så många objekt annars kvar så länge? Objekt som vanligt folk med två vuxna med jobb faktiskt har möjlighet att köpa. På nätet på olika forum kan man ofta läsa att vanligt folk verkar helt lurade av dessa mellanhandsprofitörer, för det är precis vad dom är.

Det pratas mycket om ”skambud” osv. För helvete, det FINNS INGA skambud. Vill ingen ha ett litet fritidshus för 600 000 vid någon solkig insjö är det inte värt 600 000! Så jävla enkelt är det. Lägg ett bud på 300 000, ska inte ”marknaden styra”?  Fram för fler skambud, bort med mellanhandsprofitörerna, använd oberoende besiktningsmän och sköt hus och lägenhetsköpen själva.